En hemlighet om min sommar-smoothie

Vad jag inte skrev om min sommar-smoothie var den långa historia som ligger bakom den! Jag ska försöka att göra den kort eftersom jag vet hur dö-tråkigt det är att sitta och bara skrolla ned ned ned hela tiden... Men i alla fall, såhär var det:
Mamma skulle baka blåbärs-muffins till min brors släktkalas... Detta hade hon tänkt göra redan i torsdags (kalaset var i lördags). När hon tog ut muffinsen ur ugnen var dom svarta/mörkblåa trots att de inte var brända... och de smakade salt. Mamma som hade stått och bakat i 1 och 1/2 timme blev fruktansvärt frustrerad och besviken, men som tur var så hade hon ju fredagen på sig att baka något nytt...
Vilket var precis vad hon gjorde... Den här gången blev det sockerkaksmuffins med en dumle-kola inuti. Men inte heller denna gången lyckades hon, vilket märktes på att man inte längre såg muffinsformarna... Det var som en enda stor kaka över hela plåten plus att dumle-kolan var helt borta (den hade flutit ut och lagt sig i botten). Mamma blev ännu mer frustrerad men tänkte att man kanske kunde servera muffinsen ändå, så hon skar loss dem ifrån varandra så gott hon kunde. (Vilket inte hjälpte så mycket eftersom de fortfarande såg lika hemska ut hahah). Men hon tyckte ändå att vi skulle ha dem till kalaset eftersom de inte smakade lika illa som blåbärs-muffinsen.
Men nog om det nu, nu ska ni få höra varför detta inlägget ligger i denna kategorin!
Det var nämligen så att jag kom ner i köket och tänkte göra min smoothie, när jag såg muffinsen på diskbänken kunde jag ju bara inte hålla mig för skratt! Mamma som redan var arg över muffinsen blev nästan ännu argare nu när jag skrattade åt dem! Men som sagt, jag tog fram alla ingredienser och började mixa ihop min smoothie. när jag skulle hämta disktrasan, eftersom jag hade spillt, ställde jag stavmixen i den långsmala bunken (den man mixar allt i). Jag hann ta ett steg innan jag såg i ögonvrån att den höll på att välta! Jag fick göra en helomvändning för att försöka rädda min smoothie, men insåg snabbt att det inte bara var min smoothie jag skulle rädda... MUFFINSEN!! Smoothin höll på att välta över muffinsen!
Men med mina ninja skills lyckades jag rädda muffinsen genom att försöka grabba tag i bunken med smoothien, vilket ledde till att jag lyckades skjuta iväg hela bunken med smoothie och allt ut över köksgolvet!!
Gissa om det blev kladdigt??
Sedan hör man den klassiska sucken "Men Liiisa, inte nu igen!!".

Mamma (som blev ännu argare nu) och jag hjälptes åt att skura golvet när jag fällde in en kommentar: "Det var tur att den inte ramlade över muffinsen i alla fall..."
Mamma: "Som om det hade gjort någon skillnad...?" Då lättade det för mamma och vi båda började skratta!

Detta var dagens "Jag i ett nötskal"... Jag tror att ni börjar fatta vad kategorin innebär nu och hur klumpig och klantig jag egentligen är...
(PS. Tillslut kunde vi konstatera att det var inte mammas bakning som det var fel på, utan ugnen!)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0